Många föräldrar misstänkliggörs helt i onödan

Corren 9 oktober 2020

 

DEBATT

I egenskap av politiskt aktiv och jurist träffar jag många föräldrar som tyvärr helt i onödan misstänkliggörs och utreds av socialtjänsten, skriver debattören.

Replik på ”För många försvunna barn blir bortförda” (24/9):

Elias Aguirre och Süreyya Kurdi som företräder Socialdemokraterna har i ett svar (24/9) till mig diskuterat ytligt om problemen med så kallade bortförda barn och menar att majoriteten av fallen där barn återvänder till sina föräldrars hemländer har ett hedersförtryck relaterat motiv.

S-företrädarnas debattinlägg är tunt med fakta och visar bristfällig förståelse för ämnets djup och komplexitet. Debattörerna försöker haka på en politisk diskurs utan de har ägnat en stunds eftertanke åt ämnet eller de riktigt djupa problem som aktualiseras vid diskussion om bortförda barn. Om något är det detta som är oroande.

Personligen tycker jag att det är bäst att föräldrar ska välja att uppfostra sina barn i Sverige av den enkla anledningen att Sverige är möjligheternas land. I egenskap av politiskt aktiv och jurist träffar jag många föräldrar som tyvärr helt i onödan misstänkliggörs och utreds av socialtjänsten.

Många från den grupp jag företräder mest i politiken har ena föräldern i Sverige och andra i hemlandet. Det gör att barnet kan flyttas snabbt och därav gäller inte skolplikt i Sverige. Lägg detta till att det kan dröja i folkbokföringen att registreras som utflyttad beroende på när man anmält flytten. Tänk att en sådan omständighet föranleder utredning. Det är inte bara onödigt men även resursslöseri och tung börda för en socialtjänst som är hårt belastad. Det ska upphöra.

Jag är stolt över att mitt parti står på barnets sida samtidigt som jag känner mig trygg med att mina partikamrater anstränger sig för att balansera inte bara debatten utan effekterna av en lagstiftning med starkt skydd för barn/utsatta barn.

Tack vare Liberalerna skärptes straffen för hedersrelaterade brott. Inom ramen för januariavtalet tog vi initiativ till att utöka möjligheter att avslå ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap i syfte att motverka hedersrelaterat våld, så att det som hände Mjölbyflickan (2018) aldrig ska kunna hända igen. Vi är liberaler och frihet kännetecknar oss och vår politiska gärning till den graden att vi trots att vi förespråkar mycket starkt barnskydd värnar om föräldrars och medborgarnas grundlagsskyddade rörelsefrihet.

Hassan Deri (L)

Ma Kaabnaa Guddida Farsamo ee Wada Hadallada Somaliland iyo Somalia?

Sawirka: Olivier Hoslet/AP/TT

Waxa mahad leh madaxwaynihii hore, Axmad Maxamad Maxamuud Siilaanyo oo sannadkii 2012 furay in wada hadal lala yeelan karo dowladda aan deriska nahay ee Somalia. Ka hor waqtigaas waxa reebannaa in lala yeesho wax kulan ama wada xaajood ah walaalaha koonfurta Somalia. Si uu u furo arrintan waxa uu madaxwaynuhu hor geeyay golaha baarlamaanka sharci jidaynaya in lala xaajoon karo Somalia oo ah dal ay wali wax badan isugu keen jiraan. Wuxu ahaa hindise wanaagsan oo soo dhawaynaya heshiis aan ka gaadhno arrimaha siyaasadeed ee innagala dhaxeeya walaalaha Somalia. Meelmarinta sharcigaasina waa kan salka u noqday dhammaan kullannada dhexmaray labada dowladood oo u dambeeyay kan ka qabsoomay Djibouti bishii 6aad ee sannadkan 2020. 

 

Tiro ahaan kullanno aan yarayn ayaa qabsoomay illaa markii la furay wada hadallada labada dowladood. Tiraba labo jeer ayay isu yimaaddeen madaxda ugu sarraysa ee dowladahani. Intaas kadibna waxa ay labada dhinacba magacaabaan guddi farsameedyo u badan wasiirro si ay u sii wadaan wada hadallada. Labada dalba waxa ku dhacay isbeddal xukuumadeed. Midna maanta kama taliso xukuumaddii ka talinaysay 2012 markii wada hadalladu bilowdeen, walow Somaliland xukunku gacanta ugu jiro wali xisbiga Kulmiye oo ah xisbigii soo saaray Madaxwayne Siilaanyo. Waxa suurogal ah in isbeddalkani uu keeno xasuus-lun. Xasuus-lunku sida caadiga ah waa dhibaato haysata nidaamka dowladnimo ee Somaliland. Wali waxan xoogaysanin qori-isku-dhiibka iyo haayadaha dowliga ah oon lahayn aasaas jirrideed oo xooggan. 

 

Si wada hadalladan ay uga soo baxaan natiijo wax ku ool ahi waxa lagama maarmaan ah in ay u socdaan si joogto ah oon kala go’ lahayn ama uu kala go’u ku yaryahay. Si taasi suurogal u noqoto waxa ay kallifayaan in guddiyadu yeeshaan xidhiidh joogto ah. Waa in ay u sahlanaataa labada dhinacba in ay warar kala qaataan toddobaad kasta ama waqtiyada qaar si maalinle ah. 

 

Wada hadallada hadda Djibouti ka furmay waa kuwo masiiri ah oo culayskooda leh. Waxa la gaadhay xilligii la rasmiyayn lahaa, loona jeexi lahaa jadwal muddaysan. Haddii kale waxa khatar badan ay ugu jiraan in ay noqdaan kuwo iska daba furan oo aan lahayn bar dhammaad. Wasiirka Arrimaha Dibadda ee hoggaanka u ah wada hadalladan dhinaca Somaliland iyo wasiirrada kale ee xubnaha ka ah guddidu dabcan waa wasiirro u haya qaranka hawlo badan. Kama go’aan xubnahan intooda wasiirrada ah iyo inta aan ahaynba waqtiga iyo tabarta ay kallifayaan wada hadallada sidan u culus. Sidaas darteed waxa la gaadhay waqtigii aan arrinta tan u samaysan lahayn ergay gaar ah oo matala Somaliland kalsoonina ka haysta golayaasheenna dastuuriga ah iyo madaxwaynaha. Waxa la joogaa waqtigii aan u samayn lahayn ergaygaas haayad dowladeed oo gaar ah iyo shaqaale leh khibrado isku dhafan oo kala ah dhanka siyaasadda, dowladnimada, dhaqaalaha iyo culuumta sharciga. Haddii aan nidaamkan raacno waxa innoo ururi lahaa xoog, xeelad, aqoon iyo cudud aan ku waajahno walaalaha Soomaaliyeed ee koonfurta inta wada hadalladani socdaan. Somaliland waa ay leedahay aqoonyahan si hufan uga soo bixi kara shaqada tan, shacabkuna kalsooni u qabo. 

 

Soojeedintani ma ahin mid lala yaabo. Sidan si la mid ah waxa yeelay Ingiriiska iyo Midowga Yurub oo kala guranaya kadib xidhiidh u dhaxeeyay illaa 1973. Midowga Yurub waxa uu u samaystay arrintan ergay gaar ah iyo haayad hoos timaadda Kommishanka midowga, halka ay Boqortooyada Ingiriisku uga samaysatay wasaarad gaar ah oo wasiir leh. Inta wax kala socota kala gurashada Midowga Yurub iyo Ingiriisku waxa ay fahmi karaan culayska ay leeyihiin wada hadallo dhab ah oo dhexmara Somalia iyo Somaliland. Labadeenan dal waxa uu caalamku laga soo bilaabo 1960kii u aqoonsanyahay hal dal. In aan kala guranno oo ah sida aan jecelnahay haddii aan nahay reer Somaliland ama si cusub isugu xooladarsanno waa shaqo u baahan maskax iyo karti hufi karta innagana miiri karta galdaloolooyinka laynaga soo gali karo. Runtii waa arrin aan la dhayalsan karin oo u baahan karti, akhris iyo aqoon durugsan. Waa boos dad buuxin kara aan leenahay haba innagu yaraadaan e. 

 

Ugu dambayntii waxan u soo jeedinaynaa goloyaasha qaranka ee ay khusayso iyo madaxwaynaha Somaliland in taladan ay hoos u fiirshaan, lana tixgaliyo matallaadda gobollada Somaliland sida kuwooda bari, dhexe iyo galbeed marka la dooranayo hoggaanka sare ee haayaddan. Haddii aan malaha waxyar la ciyaarno waxa ay ku wanaagsanaan lahayd haayad kommishan oo ka kooban labo kommishaneer iyo mid guddoonsha. Intaas waxa raaci lahaa shaqaale xirfad sare leh. 

 

 

IS-krigare har rätt att komma tillbaka

  

I linje med citatet som brukar förknippas med Voltaire vill jag härmed förklara att jag inte sympatiserar med IS-krigare, men jag är beredd att argumentera för deras rätt som medborgare att inte hindras resa in i riket.

Debatten om hur vi ska göra med svenska IS-krigare har blåst upp nu när världens värsta terrororganisation håller på att besegras. Sverige liksom andra länder i Europa har hundratals medborgare fångade i östra Syrien och Trump uppmanar Europa tar hem sina medborgare och lagföra dem i deras respektive hemländer. Europeiska länder tvekar att ta hem IS-krigare och uttrycker svårigheter med att lagföra dem. Orsaken bakom tvivlen varierar mellan bevissvårigheter och avsaknad av lagstiftning som kan leda till att fälla krigarna i fråga.

Länder i Europa anstränger sig för att slippa hantera återvändare från IS. Storbritannien återkallar medborgarskap när de så kan. Sverige har inte den möjligheten eftersom grundlagen inte tillåter att medborgarskap återtages.

I Regeringsformen framgår att ingen svensk medborgare vare sig kan hindras att resa in i riket eller fråntas sitt medborgarskap. Det innebär att staten inte kan hindra en svensk medborgare att resa in i landet och i det inbegrips att man ges eller bereds möjlighet för att resa in till landet, det vill säga konsulär hjälp. Utan det blir följden i praktiken att man hindrats resa in i riket i strid med grundlagen. Låt oss inte ta den vägen, låt oss göra medborgarskapsrätten till en mänsklig rättighet. Låt oss inte klassificera vårt medborgarskap och dess anknutna rättigheter till två slag: de som kan återkallas och de som inte kan återkallas.

Både inrikesministern och statsministern är tydliga med att Sverige inte hjälper IS-återvändare att komma hem. De menar att de som rest dit trots UD:s avrådan får skylla sig själva. Detta är enligt min mening ett brott mot grundlagen. Vi kan inte ha en regering och statsminister som strider mot våra grundlagar. Regeringen måste ta sitt ansvar och ta hem IS-krigare och se till att de blir lagförda antingen inför en internationell, europeisk domstol eller hemma i Sverige.