Många föräldrar misstänkliggörs helt i onödan

Corren 9 oktober 2020

 

DEBATT

I egenskap av politiskt aktiv och jurist träffar jag många föräldrar som tyvärr helt i onödan misstänkliggörs och utreds av socialtjänsten, skriver debattören.

Replik på ”För många försvunna barn blir bortförda” (24/9):

Elias Aguirre och Süreyya Kurdi som företräder Socialdemokraterna har i ett svar (24/9) till mig diskuterat ytligt om problemen med så kallade bortförda barn och menar att majoriteten av fallen där barn återvänder till sina föräldrars hemländer har ett hedersförtryck relaterat motiv.

S-företrädarnas debattinlägg är tunt med fakta och visar bristfällig förståelse för ämnets djup och komplexitet. Debattörerna försöker haka på en politisk diskurs utan de har ägnat en stunds eftertanke åt ämnet eller de riktigt djupa problem som aktualiseras vid diskussion om bortförda barn. Om något är det detta som är oroande.

Personligen tycker jag att det är bäst att föräldrar ska välja att uppfostra sina barn i Sverige av den enkla anledningen att Sverige är möjligheternas land. I egenskap av politiskt aktiv och jurist träffar jag många föräldrar som tyvärr helt i onödan misstänkliggörs och utreds av socialtjänsten.

Många från den grupp jag företräder mest i politiken har ena föräldern i Sverige och andra i hemlandet. Det gör att barnet kan flyttas snabbt och därav gäller inte skolplikt i Sverige. Lägg detta till att det kan dröja i folkbokföringen att registreras som utflyttad beroende på när man anmält flytten. Tänk att en sådan omständighet föranleder utredning. Det är inte bara onödigt men även resursslöseri och tung börda för en socialtjänst som är hårt belastad. Det ska upphöra.

Jag är stolt över att mitt parti står på barnets sida samtidigt som jag känner mig trygg med att mina partikamrater anstränger sig för att balansera inte bara debatten utan effekterna av en lagstiftning med starkt skydd för barn/utsatta barn.

Tack vare Liberalerna skärptes straffen för hedersrelaterade brott. Inom ramen för januariavtalet tog vi initiativ till att utöka möjligheter att avslå ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap i syfte att motverka hedersrelaterat våld, så att det som hände Mjölbyflickan (2018) aldrig ska kunna hända igen. Vi är liberaler och frihet kännetecknar oss och vår politiska gärning till den graden att vi trots att vi förespråkar mycket starkt barnskydd värnar om föräldrars och medborgarnas grundlagsskyddade rörelsefrihet.

Hassan Deri (L)

Ma Kaabnaa Guddida Farsamo ee Wada Hadallada Somaliland iyo Somalia?

Sawirka: Olivier Hoslet/AP/TT

Waxa mahad leh madaxwaynihii hore, Axmad Maxamad Maxamuud Siilaanyo oo sannadkii 2012 furay in wada hadal lala yeelan karo dowladda aan deriska nahay ee Somalia. Ka hor waqtigaas waxa reebannaa in lala yeesho wax kulan ama wada xaajood ah walaalaha koonfurta Somalia. Si uu u furo arrintan waxa uu madaxwaynuhu hor geeyay golaha baarlamaanka sharci jidaynaya in lala xaajoon karo Somalia oo ah dal ay wali wax badan isugu keen jiraan. Wuxu ahaa hindise wanaagsan oo soo dhawaynaya heshiis aan ka gaadhno arrimaha siyaasadeed ee innagala dhaxeeya walaalaha Somalia. Meelmarinta sharcigaasina waa kan salka u noqday dhammaan kullannada dhexmaray labada dowladood oo u dambeeyay kan ka qabsoomay Djibouti bishii 6aad ee sannadkan 2020. 

 

Tiro ahaan kullanno aan yarayn ayaa qabsoomay illaa markii la furay wada hadallada labada dowladood. Tiraba labo jeer ayay isu yimaaddeen madaxda ugu sarraysa ee dowladahani. Intaas kadibna waxa ay labada dhinacba magacaabaan guddi farsameedyo u badan wasiirro si ay u sii wadaan wada hadallada. Labada dalba waxa ku dhacay isbeddal xukuumadeed. Midna maanta kama taliso xukuumaddii ka talinaysay 2012 markii wada hadalladu bilowdeen, walow Somaliland xukunku gacanta ugu jiro wali xisbiga Kulmiye oo ah xisbigii soo saaray Madaxwayne Siilaanyo. Waxa suurogal ah in isbeddalkani uu keeno xasuus-lun. Xasuus-lunku sida caadiga ah waa dhibaato haysata nidaamka dowladnimo ee Somaliland. Wali waxan xoogaysanin qori-isku-dhiibka iyo haayadaha dowliga ah oon lahayn aasaas jirrideed oo xooggan. 

 

Si wada hadalladan ay uga soo baxaan natiijo wax ku ool ahi waxa lagama maarmaan ah in ay u socdaan si joogto ah oon kala go’ lahayn ama uu kala go’u ku yaryahay. Si taasi suurogal u noqoto waxa ay kallifayaan in guddiyadu yeeshaan xidhiidh joogto ah. Waa in ay u sahlanaataa labada dhinacba in ay warar kala qaataan toddobaad kasta ama waqtiyada qaar si maalinle ah. 

 

Wada hadallada hadda Djibouti ka furmay waa kuwo masiiri ah oo culayskooda leh. Waxa la gaadhay xilligii la rasmiyayn lahaa, loona jeexi lahaa jadwal muddaysan. Haddii kale waxa khatar badan ay ugu jiraan in ay noqdaan kuwo iska daba furan oo aan lahayn bar dhammaad. Wasiirka Arrimaha Dibadda ee hoggaanka u ah wada hadalladan dhinaca Somaliland iyo wasiirrada kale ee xubnaha ka ah guddidu dabcan waa wasiirro u haya qaranka hawlo badan. Kama go’aan xubnahan intooda wasiirrada ah iyo inta aan ahaynba waqtiga iyo tabarta ay kallifayaan wada hadallada sidan u culus. Sidaas darteed waxa la gaadhay waqtigii aan arrinta tan u samaysan lahayn ergay gaar ah oo matala Somaliland kalsoonina ka haysta golayaasheenna dastuuriga ah iyo madaxwaynaha. Waxa la joogaa waqtigii aan u samayn lahayn ergaygaas haayad dowladeed oo gaar ah iyo shaqaale leh khibrado isku dhafan oo kala ah dhanka siyaasadda, dowladnimada, dhaqaalaha iyo culuumta sharciga. Haddii aan nidaamkan raacno waxa innoo ururi lahaa xoog, xeelad, aqoon iyo cudud aan ku waajahno walaalaha Soomaaliyeed ee koonfurta inta wada hadalladani socdaan. Somaliland waa ay leedahay aqoonyahan si hufan uga soo bixi kara shaqada tan, shacabkuna kalsooni u qabo. 

 

Soojeedintani ma ahin mid lala yaabo. Sidan si la mid ah waxa yeelay Ingiriiska iyo Midowga Yurub oo kala guranaya kadib xidhiidh u dhaxeeyay illaa 1973. Midowga Yurub waxa uu u samaystay arrintan ergay gaar ah iyo haayad hoos timaadda Kommishanka midowga, halka ay Boqortooyada Ingiriisku uga samaysatay wasaarad gaar ah oo wasiir leh. Inta wax kala socota kala gurashada Midowga Yurub iyo Ingiriisku waxa ay fahmi karaan culayska ay leeyihiin wada hadallo dhab ah oo dhexmara Somalia iyo Somaliland. Labadeenan dal waxa uu caalamku laga soo bilaabo 1960kii u aqoonsanyahay hal dal. In aan kala guranno oo ah sida aan jecelnahay haddii aan nahay reer Somaliland ama si cusub isugu xooladarsanno waa shaqo u baahan maskax iyo karti hufi karta innagana miiri karta galdaloolooyinka laynaga soo gali karo. Runtii waa arrin aan la dhayalsan karin oo u baahan karti, akhris iyo aqoon durugsan. Waa boos dad buuxin kara aan leenahay haba innagu yaraadaan e. 

 

Ugu dambayntii waxan u soo jeedinaynaa goloyaasha qaranka ee ay khusayso iyo madaxwaynaha Somaliland in taladan ay hoos u fiirshaan, lana tixgaliyo matallaadda gobollada Somaliland sida kuwooda bari, dhexe iyo galbeed marka la dooranayo hoggaanka sare ee haayaddan. Haddii aan malaha waxyar la ciyaarno waxa ay ku wanaagsanaan lahayd haayad kommishan oo ka kooban labo kommishaneer iyo mid guddoonsha. Intaas waxa raaci lahaa shaqaale xirfad sare leh. 

 

 

IS-krigare har rätt att komma tillbaka

  

I linje med citatet som brukar förknippas med Voltaire vill jag härmed förklara att jag inte sympatiserar med IS-krigare, men jag är beredd att argumentera för deras rätt som medborgare att inte hindras resa in i riket.

Debatten om hur vi ska göra med svenska IS-krigare har blåst upp nu när världens värsta terrororganisation håller på att besegras. Sverige liksom andra länder i Europa har hundratals medborgare fångade i östra Syrien och Trump uppmanar Europa tar hem sina medborgare och lagföra dem i deras respektive hemländer. Europeiska länder tvekar att ta hem IS-krigare och uttrycker svårigheter med att lagföra dem. Orsaken bakom tvivlen varierar mellan bevissvårigheter och avsaknad av lagstiftning som kan leda till att fälla krigarna i fråga.

Länder i Europa anstränger sig för att slippa hantera återvändare från IS. Storbritannien återkallar medborgarskap när de så kan. Sverige har inte den möjligheten eftersom grundlagen inte tillåter att medborgarskap återtages.

I Regeringsformen framgår att ingen svensk medborgare vare sig kan hindras att resa in i riket eller fråntas sitt medborgarskap. Det innebär att staten inte kan hindra en svensk medborgare att resa in i landet och i det inbegrips att man ges eller bereds möjlighet för att resa in till landet, det vill säga konsulär hjälp. Utan det blir följden i praktiken att man hindrats resa in i riket i strid med grundlagen. Låt oss inte ta den vägen, låt oss göra medborgarskapsrätten till en mänsklig rättighet. Låt oss inte klassificera vårt medborgarskap och dess anknutna rättigheter till två slag: de som kan återkallas och de som inte kan återkallas.

Både inrikesministern och statsministern är tydliga med att Sverige inte hjälper IS-återvändare att komma hem. De menar att de som rest dit trots UD:s avrådan får skylla sig själva. Detta är enligt min mening ett brott mot grundlagen. Vi kan inte ha en regering och statsminister som strider mot våra grundlagar. Regeringen måste ta sitt ansvar och ta hem IS-krigare och se till att de blir lagförda antingen inför en internationell, europeisk domstol eller hemma i Sverige. 

 

Alla försvunna barn är inte bortförda

Vid skolstarten hörs det ofta om bortförda barn som inte dyker upp i skolbänken. Det verkar finnas en missuppfattning om skolplikten samtidigt som individens liksom föräldrars frihet glöms bort i den återkommande debatten. Det är självklart viktigt att barn går i skolan i ett antal sammanhängande år om de ska ha någon chans att gå ut ur grundskolan med godkända betyg. Det gäller särskilt de som inte har studievana familjer bakom sig. Det måste dock göras klart att det ej motiverar att den grundlagsskyddade rörelsefriheten inskränks. Den endimensionella bild om anklagelser av bortförda barn som etableras bland skolpersonal och socialtjänsten måste upphöra då det i onödan sätter föräldrar i skräck inför semesterresor.

 

I Sverige bor många med rötter från alla världens hörn. Det är naturligt att föräldrar vill introducera sina barn till deras far- och morföräldrar som ofta bor kvar i forna hemländer. De reser naturligtvis under sommarloven och kommer hem till Sverige vid skolstart. En del väljer dock med all rätt att flytta tillbaka till sina forna hemländer antingen tillfälligt eller permanent. I många fall är realiteten därför att föräldrar bestämmer sig flytta från landet. Det är självklart att barnen går i skola där de är. Det är således olämpligt att klassificera dessa barn som bortförda, bortgifta eller könsstympade. 

 

Skolplikten som används för att motivera att barn ska hållas i landet gäller inte för barn som inte är bosatta i Sverige. Detta enligt skollagen. Utöver det tillförsäkrar grundlagen svenska medborgare friheten att lämna riket.

 

Det är visserligen positivt att samhället är vaksamt för att brott inte ska kunna begås mot barn som är oförmögna att försvara sig. Det får däremot inte gå så långt som det ibland har skett. Det förekommer att socialtjänsten hindrar vanliga semesterresor med motivering att barn förs bort. Individens grundlagsstadgade rörelsefrihet får inte inskränkas med lättvindiga anklagelser och utan belägg.

 

 

 

Ett för SD enkelt förslag föranleder enorma konsekvenser i svenskgrundlagstiftning

  

 

Ett för SD enkelt förslag föranleder enorma konsekvenser i svenskgrundlagstiftning, riskera klippa av bandet mellan nordiska länder som man säger sig ha från partiets sida för avsikt att ha närmare samarbete med och inte minst utgör ett brott mot folkrätten. Som bekant vill Sverigedemokraterna göra möjlig återkallelse för medborgarskap och förbjuda dubbelt medborgarskap – ett förslag med oanade konsekvenser sett till det sätt många människor lever eller vill leva idag. Det är självklart för många av oss att förvärvsarbeta i Danmark eller kanske pendla till Bryssel och varför inte starta eget i Spanien eller föda andra barnet i USA. Lagstiftningen möjliggör en hel del friheter idag. Inte minst de snarlika lagstiftningarna vi har inom EU. 

 

Vi i Sverige kan inte med fullaste allvar införa regler som kräver att över en miljon svenskar ställs till ultimatum – häv dina andra medborgarskap och ha kvar enbart det svenska. Om det mot förmodan skulle ändå gå att åstadkomma vill SD i nästa steg fortsätta att tömma på medborgarsskapsskyddsregler och göra lättare att medborgarskapet återkallas. Det är mot folkrätten att stater medverkar till att människor blir statslösa. 

 

Världen har vittnat om många historier om brott mot människors rätt att bli medborgare i sina egna hemländer. Dessa brott har även begåtts under ledning av väl ansenliga politiker och vinnare av det prestigefyllda fredspriset som Aung San Suu Kyi. Med tanke på det och andra liknande fall som sker i världen blir det angeläget att FN börjar överväga utveckla dess regler kring medborgarskapsskyddslagarna. Medborgarskap skall anses som mänsklig rättighet som inte kan återkallas efter det har beviljats på lagenliga grunder. Vi kan i längden inte ha ett system där medborgarskap och alla rättigheter och skyldigheter som medföljer det återkallas godtyckligt eller där stater som styrs av populistiska vindar förklarar grupper av människor statslösa. Det är helt ohållbart. 

 

”Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap.” Så lyder vår författning, grundlagen Regeringsformens 2 kapitel 7 §. Det ger en enorm säkerhet och känsla av tillhörighet att Sverige är verkligen mitt som svensk medborgare. Den meningen vill jag ha kvar i vår grundlag och den är värd att strida för så att den inte får rubbas under vilka omständigheter som helst. Den bör mångdubblas i alla världens länder.     

 

 

Politiska partier kan bidra med integrationen

  

Det verkar konsensus råda över att opinion vinnas enklast på att införa hårdare krav på integrationspolitiken. Vissa går längre än andra och tycks inte ta någon hänsyn till såväl grundlag, folkrätt eller minoriteters integritet. Det är lätt att påtala brister i integrations- eller migrationspolitiken från läktarplatsen och låtsas att föra “folkets” talan när man i realiteten inte är redo att ta ansvar eller bidra med konkreta, konstruktiva integrationsfrämjande förslag med god vilja. Politiska partier bör bidra med att integrera inte minst våra unga nya svenskar genom att locka dem till sina oftast till synes folktomma möteslokaler och föreningar. Det är dags att låta våra invandrare att vara delaktiga i politisk Sverige. 

 

Det låga valdeltagandet från invandrartäta förorter kan delvis förklaras av saknad av intresse och förståelse för politiken och hur det fungerar. Det är mycket allmänbildande att jobba och engagera sig politiskt. Genom det förvärvar man ovärderliga kunskaper om samhället för att inte nämna en snabb språkutveckling och förståelse för oskrivna normer man får genom att vistas bland politiker. Att bli politiskt engagerad innebär att man förses med ansvar som föranleder att man tänker på lösningar; det kallas medborglig/medborgerlig- eller samhällsansvar. Plötsligt känner man sig vara i en ställning som problemlösare som efter bästa förmåga bidrar med att lösa en del av sin stadsdels- eller kommuns problem.  

 

Det höga intresset som politiska partier visar ha för nämnda förorter en gång var fjärde år bör avges och partierna om de verkligen menar att de vill integrera invandrare in i samhället skapa en fungerande strategi för att engagera flera från invandrartäta förorter i politiken. Allt kan inte lösas av civilsamhället. Ungdomsförbunden kan tillsammans med moderpartier förmå synnerligen unga från utsatta invandrarområde bli politiskt engagerade och därigenom bli en del av dem. De människor har sina perspektiv som de skulle bidra med partier de värvas in. Resultatet blir ett mer integrerat Sverige, intressantare debatt med diversifierad synvinkel och därmed en mer kryddad diskussion i församlingarna. Det skulle politiska partier och inte minst Sverige tjäna på i längden. 

PROFESSOR RIDWAN MOHAMED OSMAN OO DIB LOOGU SOO CESHAY XORRIYADDIISII

Professor Ridwan Mohamed Osman, oo ah aqoonyahan iyo cilmi baadhe madax bannaan, ayaa shalay oo Salaasa (11-08-2020) ahayd barqadii lagu xidhay saldhiga bariga ee Borame. Professor Ridwan ayaa ku sugnaa Somliland illaa iyo maalmihii ciidda oo laga joogo hadda labo toddobaad. Taliyaha Qaybta ayaa ka gaabsaday in uu ka faalloodo sababta xadhiga aqoonyahankan. Taliyuhu waxa uu ku gaabsaday in amar laga soo siisay xarunta taliska dhexe ee booliiska uu ku soo xidhay Ridwan. 

 

Kadib xidhiidh lala sameeyay taliska booliska ee dhexe ayaa waxa ay xaqiijiyeen in Professor Ridwan Osman loo haysto xaalad-abuur iyo in uu ka soo qaatay Muqdisho qorshe qarandumin ah. Waa eedayn aan sal iyo raad lahayn. Bulshada gobollada galbeedka Somaliland ayaa si wayn uga damqatay xariga Professor Ridwan Osman. Waxa baraha bulshada saacado kooban gudohood isu gaadhay erayo lagu taageerayo sii daynta aqoonyahanka laguna cambaaraynayo cabudhinta fikirka iyo meel-ka-dhaca xorriyatul qowlka. Kumaan kun oo adeegsade ayaa barta sawirka barofayladooda saartay sawirka Ridwan Osman. Waxa aad loo fidiyay codadkii iyo muuqaalladii uu aqoonyahanku kaga hadlayay saamiqaybsiga iyo awoodqaybsiga Somaliland. 

 

Ugu dambayntii markii uu cuslaaday cadaadiska ka imanayay dhinaca bulshada ayaa la sii daayay maanta oo Arbaca ah duhurkii. Xarigan ayaa waxa uu ku soo beegmaya xilli uu Ridwan Osman taageeray halganka dhallinta gobollada galbeedka Somaliland ay ku doonayaan in ay ku hor istaagaan doorasho ka qabsoonta Golaha Wakiillada ka hor inta aan la sixin saammiga gobollada dalka. 

 

Waa wax lagu farxo in aqoonyahanka loo soo ceshay xorriyaddiisii. Waxa se taagan su’aal ay tahay muhiim in maamulka xidhay ka jawaabo: Muxuu ku waayay muwaadinkani xorriyaddiisii muddo 26 saacadood ah??!